Tatuering.

Fan vad jag hatar att internet inte fungerar. Att skriva blogg via mobilen är inte alls lika kul eller effektivt. Fult blir det också för texten flyter in i varandra utan radbyten. Men, men!
Jag har precis kommit på en tatuering jag vill göra. En text. Orden talar verkligen till mig. De som känner mig vet vilken låt jag lyssnat på hela veckan. Så det kommer bli en del ur den. Ska bara komma på vart på kroppen jag vill ha den och i vilket typsnitt.

Det är ganska sjukt hur snabbt man vänjer sig vid att sova med en person. En natt liksom. Känns jättetrist att sova ensam just nu. Men kan ju inte ränna fram och tillbaka till Eskilstuna hur som. Eller..? Nej någon måtta får det allt vara!

Jag är otroligt stressad över min nuvarande situation. När man väl haft jobb så vill man verkligen inte bli arbetslös igen. Så jag måste försöka lösa detta så fort som möjligt innan jag blir helt knäckt!

Nattugglan i mig har vaknat upp igen. Jag vill bara sitta vaken halva nätterna. Lyssna på musik och tänka på omöjliga saker. Känna svåra och jobbiga känslor. Men jag måste försöka hindra mig själv från att gå åt det hållet. Vet att det bara kommer bli hemskt fel. Jag är på en annan plats nu. Och jag borde verkligen hålla mig där. Hur frestande det än vore att smyga iväg till hjärtesorgens land.
Men håller ni inte med? Olycklig kärlek är den mest intensiva känslan som går att känna. Och hur mycket bättre det än må vara med lycklig kärlek så är det något som bara drar mig till den där andra sidan.
Att sitta och lyssna på svår musik, skriva djupa texter och gråta ögonen ur sig. Vidrigt att jag saknar det.
Men egentligen saknar jag främst djupet. Jag saknar min otroliga förmåga att uttrycka det där svarta hålet som kan bildas i själen. Det är är det tomrummet som den allra största konsten föds för mig.
Tänk om den kunde födas på samma sätt av lycka. Vad skönt det vore. Men icke!
Det får ju inte vara enkelt. Nej, nej. Sånt pysslar vi tydligen inte med.

Ibland önskar jag att du tog med mig på den där vansinnesfärden igen. Den där som får hela mitt inre att vända ut och in på sig så att hjärtat blottas. Och du kan inte låta bli att pilla på det med dina smutsiga händer.
Men du är samtidigt så bra. För du lyckas få mig att sätta ord på mina känslor.

Och just nu är jag bara..
..ordlös.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0