Allt som jag lämnar blir bara minnen.
Jag och mina närmsta vänner har pratat väldigt mycket om en sak på sistone, på grund av ett val jag gjorde för ungefär en månad sen. Det visade sig idag att vi kan sluta prata om det. För jag fick ett tydligt bevis på att det inte var så som vi spekulerat i. Något som egentligen borde göra mig glad. För jag är inte alls på den platsen i mitt liv att jag är redo för ett så stort ansvar. Inte än i alla fall. Men samtidigt gjorde det mig lite ledsen. En del av mig hoppades, lite i smyg i alla fall. Så känner mig något nedstämd idag. Men det finns en tid och en plats för allt. Och hur ofta går det ens på första försöket? Nu ska jag vara glad för att det är helg snart. 4 timmar jobb kvar, sen ledig hela helgen! Skönt! Back to work då.
Kommentarer
Trackback
