honochhennes

Inget ont mot kärlek. Men jag blir faktiskt väldigt fundersam.
Hur snabbt kan man bli kär egentligen? 
Jag pratade med min vän fröken Harmaala idag. Hon berättade att hon precis träffat en ny kille. Bara för en vecka sen ungefär. Nu har de flyttat ihop. Och om en vecka ska de förlova sig.
Är det kärlek? Eller bara ett desperat försök i att slippa känna sig ensam?
Jag vill tro att äkta kärlek verkligen existerar. Jag VET att äkta kärlek existerar. Men, kan man bli kär efter en vecka? Kan man veta att det är den personen som man vill dela sitt liv med? 
Vi kvinnor har förmågan att kunna se väldigt långt in i framtiden. Bara vid första dejten så ser vi barnbarnen i princip. 
Men det är väl för att hon-könet av de flesta arterna här på jorden är menade för att se längre fram. Hitta en bra hane att föröka sig med. 
Och i djurriket så väntar de ju inte direkt flera år innan de fortplantar sig med sin valda hane. 
Oj, nu känns det som att jag spårar ur lite.. 
Jag menade bara att vi snabbt kan se en potentiell "avels-hane". 
Men kärlek. När kommer kärleken in? Kan det gå så snabbt som på en vecka? Eller är det våra djuriska instinkter som talar? 
Är det först fortplantningsdelen i hjärnan som talar, sedan hjärtat? 
Och nu låter det som att jag talar ur hetero-vinkel. 
Men detta gäller ju såklart ur homo-perspektiv med. 

Nu ska jag sluta innan ni blir helt snurriga. :)