En helt vanlig söndag.
Idag sov jag ut! Struntade i att åka till mig och tvätta. Kände att det var viktigare att få ordentligt med sömn. Dock att jag blev väckt av sms imorse. Men lyckades i alla fall somna om.
Klev upp strax innan klockan 11.
Har sån lust att gå på stan en stund. Är några saker som jag skulle behöva köpa. Bl.a ny foundation. Så jag slipper använda en tops för att få ut det sista i min flaska.
Men faktum är att jag inte vågar gå på stan. Är rädd för att möta en person där. Tänk att man ska behöva vara rädd för att möta en av sina bästa vänner. Det är inte kul!
Känns inte som att det är värt att riskera något, både för hennes och min skull. Och jag vet ju att hon ska vara på stan. Så lika bra att stanna inne.
Varför känns det som att vara 16 år igen? Jag tänker på den gången då jag och Sussie hamnade i bråk över en kille. Så himla onödigt. Och hur den kvällen slutade på polisstationen.
Får lite samma klump i magen nu. Jag trodde att det hörde till tonårslivet.
Nu är jag vuxen. Alla som jag umgås med är vuxna. Ändå händer såna här saker.
Finns det absolut ingen ålder på mognad? Kommer man riskera att göra massa fel beslut under hela sitt liv? Oavsett om man är 16, 22 eller 48?
Varje enskild individ håller sitt eget öde i sina händer, likaså sina val.
Att vara vuxen är nog endast en ålder. Inget som sitter på insidan. För varje sekund så gör vi ett nytt val. Oavsett om det är ett livsavgörande eller inte, så är det fortfarande ett val. Det är nog där som mognaden sitter. Om vi gör vad som kallas ett "rätt" val eller inte. Men vad är rätt och fel egentligen?
Och kan ett såkallat fel val göra att vi får titeln "omogen"?
Jag ser mig själv som en människa, en människa som kan göra både rätt och fel. Vill inte kalla mig själv varken mogen eller omogen.
Jag vet vad jag vill här i livet, och jag strävar varje dag efter att uppnå mina mål och drömmar. Sen om den vägen kanske är krokig, och jag ibland går vilse, vad gör det? Det är ännu en upplevelse och erfaranhet som jag kommer att bära med mig.
Om min väg skulle vara rak, vad skulle jag då lära av den?
Ni får säga vad ni vill. Sätta en stämpel.
Men jag tänker bara säga; att jag är jag.