honochhennes

Jag känner mig som grodan.. Kan inte komma ifrån det. Jag ÄR grodan.
Söndertrasad längst vägen.
Det enda grodan vill är att bl kysst av sin prinsessa.

Massa negativt i livet just nu.
Vero moda ringde, tyvärr hade de valt att gå vidare med en av de andra tjejerna. Men försöker vara positiv angående det. Det var ju flera stycken till som delar min besvikelse. Det hade varit värre om det bara stått mellan mig och en annan. Samt att det antagligen inte var meningen att jag skulle få det jobbet. Något mycket bättre väntar mig säkert.

Flytten av Elin gick inte direkt smärtfritt. Hon hade fått en lista på allt som skulle göras under flyttstädningen. Men hon sket i 2/3 av det. Och fick sen ett långt sms där hon kom med en massa anledningar till att hon struntat i det. Som att vi inte haft varmvatten på 2 veckor. Att hon fick ta hit sin egen säng. Osv osv.
Jag tycker ju att man ska gå rakryggad ur en sån situation. Städa allt. Sen säga att hon inte ville ha någon kontakt mer.
Men det är ju bara som jag tänker.
På söndag kommer en ny tjej hit och ska titta på rummet. Då blir det nya tag!

Jag har fastnat för denna låt. Som också är rubriken på mitt inlägg.

Var jag en dåre, var jag blind, var jag förlorad, så var det för din skull.
Jag borde gått när jag kände att hjärtat tog stryk.
Jag har förstått nu, poletten har trillat ner.
Men åt helvete för sent.

Vissa saker är fan inte rättvisa.
Det finns så mycket lycka jag vill slita till mig. Jag vill stjäla det och göra det till mitt.
Men allt jag kan är att vara en simpel åskådare och se det som skulle tillhöra mig försvinna längre och längre bort.
En sak som jag aldrig kommer sluta göra, det är att andas. Kommer andas tills syret tar slut.
Kommer låta mitt hjärta bulta och slå. Intensiviteten i mitt hjärta kommer aldrig försvinna.

Jag finns här till det sista andetaget.
Ger inte upp.