Can we pretend that airplanes in the night sky are like shooting stars?

Vissa känslor och tankar får man inte ha. Det är som att man ska ha ett blixtlås över munnen när det plötsligt håller på att rinna över. Men jag tänker inte hålla tyst. Jag tänker inte hålla igen. Hålla tillbaka och bara stänga min mun.
Idag tänker jag tillåta mina känslor att få komma fram. Visst, jag har försökt hålla mig lite sysselsatt med träning och sådär. Men i bakhuvudet så vet jag ändå vad det är för dag. 5:e mars.
Dagen då det skulle ha varit 1 år och 6 månader. Förra året hade jag det helt underbart denna dag. Jag mådde riktigt bra och kände att jag verkligen var på rätt ställe i livet. Igår, den 4:e mars så skulle vi ha firat 1 år som förlovade.
Tänk hur livet kan förändras på ett år. Vad man trodde var framtiden då. Hur man såg på sitt liv och om man fantiserade om hur det skulle se ut ett år senare, så hade man aldrig trott att det skulle sett ut såhär. Det är rätt sjukt.
Jag kan inte säga om jag mår bättre eller sämre nu än då. Det beror väl helt på hur man ser på saker och ting.
Jag tror att mitt liv ständigt kommer förändas. Den 5:e mars 2013 kommer nog se väldigt annorlunda ut mot idag, men det är inget som att jag ens vågar gissa hur det kommer se ut. För jag har lärt mig att vad som helst kan hända.
Vissa människor säger att man slutar älska människor efter ett tag. När det tar slut så tar kärleken också slut. Men så känner inte jag. För vissa människor kommer jag alltid känna kärlek, även fast relationen ändrats. Mitt hjärta kan inte bara kasta ut människor.

Du kommer alltid ha en enormt stor plats i mitt hjärta.

Det är inte meningen att jag ska deppa ner mig idag. Tvärt om. Jag är glad för den tiden vi fick. Glad för de stunder som du lät mig finnas hos dig. Glad att jag fick vara din för en stund. Att jag fick bära med mig dig vart jag än gick. Att jag fick vara ditt första längsta förhållande. Den första är alltid speciell. Och du kommer alltid vara speciell för mig.
Om jag kunde göra om vissa val så skulle jag göra det. "Gör fel, gör rätt" som jag brukade säga i somras när vi jobbade på Dao.

Men nu står vi där vi står. Kanske korsas våra vägar en dag igen. Kanske finner vi en egen väg att gå.
Hur som helst så tänker jag inte glömma dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0