Söndag.
Varför är det nödvändigt att vakna kl halv 10 på en söndag? Ja, jag har då ingen aning.
Men det är väl skönt att komma upp i tid ändå. Hinna göra allt det där som man borde hunnit under veckan.
Läste nyss ett blogginlägg som handlade om dagens teknik. Det är rätt skrämmande faktiskt. Det där med hur utdöd spontaniteten är. Om jag skulle komma 10 minuter försent till ett möte med någon så skulle den personen bli sur och fråga varför jag inte ringt eller sms:at om att jag skulle bli sen. Jag får lite ont i magen av tanken på det faktiskt. Hur kontaktbara vi måste vara hela tiden.
Vi har pratat massor om det på jobbpunkt väst faktiskt. Hur unga människor mår mycket sämre nu för tiden, man sover sämre för man har alltid mobilen bredvid sig i sängen. Plingar mobilen till så kikar man snabbt vem det var som sms:ade. Det värsta är att människor blivit så inskränkta i sms. Även om det är något viktigt eller allvarligt folk vill, så sms:ar de! Vilket gör att man alltid känner att man måste kolla sms:en, även fast kl är 1 på natten. För tänk om personen mår jättedåligt. Förr hade man ringt om det var viktigt. Nu kan sms:en vara viktiga också.
Tänk om jag skulle våga stänga av min mobil när jag går och lägger mig, och inte starta den förrän jag kliver upp. Eller till och med stänga av den så fort jag kommit hem från jobb. Men nu är inte fritiden fritid längre. Du ska ständigt kunna nås.
Kommer ni ihåg när man satt vid köksbordet och åt med familjen och hemtelefonen ringde? En person gick och svarade. "Vi sitter och äter just nu, hon/han ringer upp dig senare." Sen var det inte mer med det.
Hur många i familjen sitter vid matbordet utan sin mobil nu? Du tar en tugga, pillar lite på mobilen, tar en tugga till, gör en uppdatering på facebook, tar några tuggor och går sen från bordet.
Sitter hela familjen kvar efteråt och pratar lite? Nej, vanligtvis inte.
Tycker att dagens samhälle har blivit ganska sorgligt. Dock så tror jag att vi tillslut kommer nå en topp. En topp då tekniken i princip tagit över våra liv helt och hållet. Först då kommer folk inse att det behövs en förändring.
Jag säger inte att jag är bättre än någon annan. Jag kan inte koncentrera mig på en föreläsning, måste kika på mobilen då och då. Jag uppdaterar om vad jag tränat, om jag gjort nått kul, lägger upp nya bilder på mig själv.
Är det någon mer som mig som känner sig rätt dum om de skrivit en status som ingen gillar eller kommenterar?
I och med all teknik och kommunikation så kräver man nästan att man ska bli uppmärksammad hela tiden.
Det går att säga nästan hur mycket som helst om det här, men ska avrunda detta nu. Annars skulle jag kunna skriva hela dagen.
Men det är väl skönt att komma upp i tid ändå. Hinna göra allt det där som man borde hunnit under veckan.
Läste nyss ett blogginlägg som handlade om dagens teknik. Det är rätt skrämmande faktiskt. Det där med hur utdöd spontaniteten är. Om jag skulle komma 10 minuter försent till ett möte med någon så skulle den personen bli sur och fråga varför jag inte ringt eller sms:at om att jag skulle bli sen. Jag får lite ont i magen av tanken på det faktiskt. Hur kontaktbara vi måste vara hela tiden.
Vi har pratat massor om det på jobbpunkt väst faktiskt. Hur unga människor mår mycket sämre nu för tiden, man sover sämre för man har alltid mobilen bredvid sig i sängen. Plingar mobilen till så kikar man snabbt vem det var som sms:ade. Det värsta är att människor blivit så inskränkta i sms. Även om det är något viktigt eller allvarligt folk vill, så sms:ar de! Vilket gör att man alltid känner att man måste kolla sms:en, även fast kl är 1 på natten. För tänk om personen mår jättedåligt. Förr hade man ringt om det var viktigt. Nu kan sms:en vara viktiga också.
Tänk om jag skulle våga stänga av min mobil när jag går och lägger mig, och inte starta den förrän jag kliver upp. Eller till och med stänga av den så fort jag kommit hem från jobb. Men nu är inte fritiden fritid längre. Du ska ständigt kunna nås.
Kommer ni ihåg när man satt vid köksbordet och åt med familjen och hemtelefonen ringde? En person gick och svarade. "Vi sitter och äter just nu, hon/han ringer upp dig senare." Sen var det inte mer med det.
Hur många i familjen sitter vid matbordet utan sin mobil nu? Du tar en tugga, pillar lite på mobilen, tar en tugga till, gör en uppdatering på facebook, tar några tuggor och går sen från bordet.
Sitter hela familjen kvar efteråt och pratar lite? Nej, vanligtvis inte.
Tycker att dagens samhälle har blivit ganska sorgligt. Dock så tror jag att vi tillslut kommer nå en topp. En topp då tekniken i princip tagit över våra liv helt och hållet. Först då kommer folk inse att det behövs en förändring.
Jag säger inte att jag är bättre än någon annan. Jag kan inte koncentrera mig på en föreläsning, måste kika på mobilen då och då. Jag uppdaterar om vad jag tränat, om jag gjort nått kul, lägger upp nya bilder på mig själv.
Är det någon mer som mig som känner sig rätt dum om de skrivit en status som ingen gillar eller kommenterar?
I och med all teknik och kommunikation så kräver man nästan att man ska bli uppmärksammad hela tiden.
Det går att säga nästan hur mycket som helst om det här, men ska avrunda detta nu. Annars skulle jag kunna skriva hela dagen.
Kommentarer
Trackback
