honochhennes

Jag tänker hädan efter alltid följa mitt hjärta. det starkaste och viktigaste jag har i mitt liv är mitt hjärta.
Jag kommer kämpa för vad det säger mig, till dess sista slag.
Ibland så må jag vara lite galen. Men inte överdrivet. Det hade varit galet om jag åkt till Göteborg till exempel. Men det lyckades jag hålla mig ifrån i alla fall. Vill göra andra saker. Gester och bevis på min oändliga kärlek.
För den tar faktiskt inte slut.
Förr har jag haft lätt för att bara ge upp efter ett tag, börjat titta åt andra håll, kastat mig in i något nytt.
Det händer inte nu. Inte förrän den dagen då hon börjar kalla någon ny för sin flickvän. Då är det kanske dags att ge upp. Förhoppningsvis inträffar inte den dagen. För jag vill vara hennes flickvän. Vill vara den bästa för henne och för oss.
Jag vet till 100% att jag skulle göra henne lycklig. Att jag skulle få henne att skratta så som vi skrattat tillsammans förut.
Om jag bara får chansen. Och det är det som är det svåra. Att lyckas få en chans av henne. För jag vet att jag fått chanser förut som jag sumpat. Så jag förstår att hon är rädd.
Men jag sviker henne aldrig igen.
Jag kommer aldrig släppa hennes hand, kommer aldrig sluta kyssa henne, aldrig sluta se in i hennes ögon.
Om jag bara hade henne vid min sida.

Jag älskar henne. Så otroligt mycket!
Kärlek som denna har aldrig existerat i mitt hjärta förr.