honochhennes

Ja, men hallå på er. Gissa vem som är tillbaka? Nu ska jag sluta gömma mig i den privata bloggen. För jag har en massa saker att säga, och mitt mående är på topp! Det var inte så lång tid som jag var borta i och för sig. Men det känns som att en vecka varit ungefär fem stycken. Mycket har hänt på kort tid kan man säga.

För att bara sammanfatta mitt lilla försvinnande, jag trodde att mitt hjärta hade krossats, därför försvann jag. Jag trodde att jag hade förlorat mitt livs kärlek. Men sen insåg jag en sak. En väldigt viktig sak. Med just den personen så var jag bara kär i kärleken. Jag såg allt vi hade haft förut och saknade sambolivet som vi levt. Det är lätt att bli blind och treva i mörker. Att se det man vill se och blunda för resten. Missförstå mig inte, jag kommer alltid älska henne. Men kärleken, den finns inte där. Jag tror att den dog för väldigt längesen. Jag ville bara inte förstå det. Det krävdes att nya fönster skulle öppnas för att jag äntligen skulle förstå. Nu ser jag så klart så jag nästan undrar om jag fått supersyn. Ja, jag behöver kanske inte säga så mycket mer om allt det där. Det viktigaste är att vi båda mår hundra gånger bättre utan varandra.

 

Annars så har jag börjat komma igång med jobbet igen. Känns riktigt skönt faktiskt. Dock har jag riktigt mycket träningsvärk just nu, men det är väl så det ska vara! Man måste ju känna att man lever.

Har lite svårt att hitta rutin bara. Jobbar eftermiddagspass. Så blir lätt att gå och lägga sig sent, sen vakna vid 11. Det där måste jag få ordning på.

 

I min själ känner jag riktig ro just nu. När bitar faller på plats och pusslet blir helt, ja då blir allt så himla enkelt. Det känns som att jag skulle kunna ta mig an vad som helst just nu, och jag skulle klara allt galant. Riktigt trevlig känsla som infunnit sig.

 

Jag ska inte bli så långdragen. För det är dags att hoppa in i duschen. Sen blir det att laga någon riktigt saftig middag, och dricka vin med bästa Suzzette.