honochhennes

Vad obehagligt läskigt det är när man plötsligt hamnar i ett känslomässigt sinnestillstånd som man inte varit i på jättelänge.

Märkligt att jag hade en ny kommentar här på bloggen också som fick mig att gå tillbaka i tiden. Just idag hade en person kommenterat ett inlägg jag skrev för ett och ett halvt år sen. Varför just nu?

Vissa dagar är det dock skönt att känna alla de där känslorna igen.

På sistone har jag känt mig så död känslomässigt. Som att jag knappt existerar. Det måste nästan vara värre än att känna olycka, att inte känna någonting alls. Jag kastar hellre porslin rakt in i väggen, än bara stirrar på den vita ytan.

 

Jag vill göra något galet. Något helt otippat.

Har bara inte kommit på vad än.