honochhennes

Jag förstår inte riktigt. Jag är så himla orolig nu för tiden. Vad har hänt? Jag var inte alls såhär för ett tag sen.

Men nu sover jag knappt, känner mig ändå mer eller mindre pigg.

Jag får ångest över att vara i min lägenhet, samtidigt får jag ångest av att gå till jobbet också. Blir helt tokig på mig själv.

I natt kunde jag inte ens gå hem efter krogen. Så vandrade runt på stan ett tag. Började snacka med en kille. Han berättade om sitt deprimerande liv, vilket jag inte direkt blev mer pepp av. Han sa att om det inte varit för hans familj så hade han inte tvekat att ta livet av sig här och nu.. Usch! Så jag kände ju att jag ville försöka snacka in honom på rätt spår igen.

Inte för att jag kan vara någon räddare i nöden kanske. Men, men. Han gav mig i alla fall lite perspektiv och fick mig att tänka på vad tusan man vill ha ut av det här livet egentligen.

Efter det räddade två klippor mig från kylan. Så tacksam. Annars hade jag väl fortfarande varit ute och vandrat.

Vi hade riktigt jäkla terapi-snack till 7 på morgonen. Sen bäddade de ner mig i en säng.

Smet nyss ut därifrån och gick hemåt.

 

Life feels kinda crazy.