honochhennes

Fått höra flera gånger denna vecka från personer jag står nära att de inte vet vem jag är längre.

Det är lite skrämmande faktiskt. Har jag gått in i mig själv så pass mycket? Har jag försvunnit helt och hållet?

Jag vill inte tro det, främst för att det inte ska bli sanning. Om jag tror att det är så, ja då är det ju så.

Jag har en konstig känsla i min kropp. Något håller på att förändras. Människor utvecklas hela tiden. Den personen som man är idag, är man kanske inte om ett år. Det händer ju ständigt saker. Yttre påverkan som får oss att ändras inuti.

Jag tror att jag har lite svårt för att greppa verkligheten just nu. Helst vill jag strunta i allt. Killen jag träffade igår sa att han tjänat ihop så mycket pengar i Norge att han skulle kunna ta semester i ett år. Men att det bara stod still, han visste inte alls vad tusan han skulle göra.

Jag vet exakt. Om jag hade kunnat ta semester i ett år så skulle jag ta med mig någon människa som jag litar väldigt mycket på och som jag tror att jag skulle orka stå ut med en längre tid. Så skulle vi bara försvinna långt bort till en egen liten värld. Utan någon som helst kontakt med människor som existerar i den här världen.

Uppleva små och stora drömmar. Det där som just nu känns otroligt långt bort. Sånt du ser på film, som verkar så onåbart. Men faktiskt existerar, bara du har medel till att ta dig dit. 

Jag har en dröm om Australiens korallrev, San franciscos Golden gate i soluppgången, en stjärnklar natt på en het strand, vandra bland gamla byggnader i Grekland, ja listan kan göras lång. Det finns mindre självklara saker jag vill göra också. Som att åka till Afrikas skogar och få se en fritt levande silverrygg. Det har varit en dröm länge. Det går tillbaka till mellanstadiet när jag och en kompis målade en jättestor gorilla som sattes upp i skolans korridor. Sen dess har jag haft någon faschination till gorillor.

 

Okej, nu har det varit skönt att drömma sig bort ett tag. Men jag måste rycka tillbaka mig själv till verkligheten igen. Har ett allvarigt snack framför mig.. Som jag inte alls vet utgången på. Är så vidrigt nervös!!