honochhennes

Dagarna flyter på. Jag hade det riktigt bra i Göteborg! Förfesten var höjdpunkten faktiskt. Träffade en massa underbara människor. 

Men i lördags mådde jag inte bra, då hade förkylningen verkligen kommit ikapp. Så jag och Moa-Hanna struntade i Mikaelas fest och hade mello-mys i stället. 

 

Idag är det måndag, jag ligger fortfarande i sängen, för jag är så himla sjuk.. 

Jag försöker verkligen hålla distans nu för tiden. Försöker att inte tänka för mycket, inte hamna i den där spiralen. Men det var något med min dröm jag drömde imorse.. Namnet Leena Niklasson dök upp flera gånger, vad det nu ska betyda? Jättekonstigt! 

Så nu ligger jag här och tänker på en person som jag kanske inte borde tänka på. Saknar hennes närhet. Känslan hur hon får mig att känna mig så himla attraktiv och vacker. Hur jag känner mig alldeles upprymd när hon sitter mitt emot och tittar på mig. 

Ibland förstår jag inte varför det ska vara så himla svårt.. Varför man inte bara kan ge sig hän. Jag vet att det finns en massa saker att ta hänsyn till. Mycket runt omkring. Men jag vet att utrymmet finns för uppskattning, omtanke, närhet och kanske även kärlek. Alla människor behöver det. Och jag har så otroligt mycket att ge. 

"Se, men inte röra". Det får bli vårt livsöde kanske..