Please go away.

Jag vill inget hellre än att gå vidare. Står och stampar på samma jävla plats hela tiden. Min kropp har gått vidare, men hjärtat är totalt fastklistrat. Behöver hitta något medel som löser upp lim. Så jag kan kasta all negativitet åt helvete.
Jag är fortfarande helt stum över vilka val som gjorts. Hur jag kan stå här helt ensam kvar, medan hon lever vidare sitt liv med ny kärlek, ny lägenhet, nya vänner.
Jag kommer nog vara i chock länge. För detta är de värsta jag någonsin varit med om i mitt liv..

Nu måste jag gå till jobbet med total ångest ännu en gång.. Gillar inte det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0