Den känslan.
Fick nyss ett sms med de där orden. Jag smälter!Samtidigt är jag så försiktig denna gång. Främst för min egen skull. Hela sommaren har bestått av en enda rad av rebounds. Sånt som känts bra för stunden. Som kunnat döva smärtan ett tag. Tillslut inser man att den där smärtan inte har något med längtan att göra. Det har bara varit en saknad efter det som varit. På gott och ont. Jag tänker bära med mig det bra i hjärtat och dra lärdom av det dåliga. Det är inte över. Livet alltså. Det går vidare. Jag har nog inte insett det innan. Men allt som dagarna gått så har jag ju trampat vidare åt mitt håll. Utan det som var. Jag har trott att jag stått med ena foten i kvicksand. Fast egentligen har det bara varit att dra upp foten och gå. Det är inte som att dra av ett plåster. Det gör inte ont. Det är bara nödvändigt. Jag har byggt upp en egen styrka under det senaste halvåret. En styrka som får mig att bli en bättre människa. Jag har lärt mig om mina fel och brister. Vad jag behöver jobba på för att vara den bästa versionen av mig själv. Jag tänker inte rusa in i något. Jag vet bara att hon gör mig glad. Sen får resten bara tuffa på. Jag har jobb, vänner och familj att fokusera på också. Tänker inte försvinna bort i något. Jag är väldigt noggrann med att vi båda ska leva våra liv som innan vi träffades. Bara med en aning mer rus i magen och någon att ringa och säga godnatt till. ♡ Kommentarer
Postat av: Mikeli
Blir så glad av att läsa detta. Håll fast vid den inställningen! You go girl!! <3
Trackback
