Livet har sina goda stunder.
Livet är både bra och dåligt. Såklart. Det kan inte bara gå åt ett håll. Det vore lite märkligt. Idag har jag varit ganska så ledsen. Det känns som att jag håller på att förlora en vän som jag haft i mitt liv i fyra år. Det skrämmer mig. För hon är så himla bra. Men om hon lämnar min sida, så kan jag inte göra något åt det. Det är så livet är. När jag väl kom till jobbet så kändes det bättre. Det är alltid skönt att jobba och sjunka ner i den världen ett tag. Jag måste tvinga mig själv att tänka framåt. Om jag gräver för mycket i det förflutna så kommer jag bli knäpp. Klart som fan att det gör ont att jag förlorat den enda framtid jag trott på. Klart det känns i hjärtat när jag tänker på alla roliga saker vi gjorde förra sommaren. Klart jag gråter när jag ser henne. Men livet måste gå vidare. Jag måste leva livet för min skull. Det finns så mycket outforskat där ute. Jag är väldigt spänd på vad denna nya relation kommer leda också. Jag får inte tillåta mig att vara rädd. Jag ska vara modig. Blunda och hoppas att någon står där nere för att fånga mig. Egentligen kan inget bli värre. Please let me fall into your arms babe. Let me forget about everything else.
Kommentarer
Trackback
