Lättare sagt än gjort.

Folk säger "Varför lägger du ner så mycket tid och energi på en person som uppenbarligen inte vill ha dig, som inte är kär i dig, som går vidare med sitt liv."
Då säger jag, kort och gott, kärlek.
Kärleken jag känner i mitt hjärta är starkare än någonting hon säger. Jag kanske är dum i huvudet som trånar efter en person som visar klart och tydligt att jag inte är nått för henne. Men hur stänger man bara av sina känslor?
När jag gått hos psykolog tidigare så har de beundrat mig för att jag har så nära till mina känslor och för att jag är så självmedveten. Jag vet vad jag mår bra av och vad jag inte mår bra av.
Just nu mår jag bra av att fortsätta vara kär. För det är vad jag är. Det kan ingen ta ifrån mig. Jag är inte en människa som stänger av. För gjorde jag det så skulle jag inte vara sann mot mig själv. Det viktigaste jag har just nu är min egen sanning. I allt virrvarr av förvirring från henne, så vet jag i alla fall vart jag har mig själv.
Jag slutar inte plötsligt känna. Jag känner starkare än någonsin. Det vet hon. Hon vet att jag älskar henne och är kär i henne. Det är nuet. Vad som väntar en annan dag, det vet ingen. Inte ens jag själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0