Utan en varm hand i min.
Man skulle kunna tro att detta var ännu en av våra äventyrsresor. Vi passerar mörka skogar i susande fart. Mot en avlägsen destination. Någonstans vi aldrig varit innan. Dock varken speciellt spännande eller upplyftande. Tystnaden ekar i mitt huvud. Vi stirrar på vägen som sträcker sig framför oss. Alla vägar leder till Rom, sägs det. En förtrollad plats. Ett kärlekens paradis. Men jag undrar vad som händer när vägen plötsligt tar slut. Innan man nått Rom. Vart befinner man sig då? Jag är rädd. Och denna gång måste jag vara det själv. Utan en varm hand i min.
Kommentarer
Trackback
